Men nu jädrar - va kom den energin från?!

Ibland kan jag sitta flera dagar framför min skärm utan att träffa folk.
Idag har jag träffat massor av människor.
Ja, jag räknar med telefon som att "träffa" människor.

Min mentor såg till att ge mig energi.
En entreprenör av sällan skådat slag hämtade bilder i studion och gav energi.
En bilägare och modeller gav mig energi.
Så såg jag en par härliga Selfies på fejjan och fick om möjligt ännu mer.

Med all den här energin som flödar är jag nu helt slut.
Utslag på magen av bältet, förmodligen nickel, är väl det enda jag kan komma på att klaga på.
Men varför ska jag det liksom?

Tankade in bilder från gårdagens egna-projekt-plåtning.
En man i en hall med en kamare i händerna.
Jag känner mig nöjd.
Det blev som jag ville.

Två steg närmare målet.
9 bilder av 30 tagna.
12 månader har jag hållit på.
Det ska gå det här!

Det jag måste göra nu är att öppna en helt ny dörr.
Dörren till retuch.
Jag har sett hur jag vill ha det.
Nu ska jag bara lära mig hur jag gör det så som jag vill ha det.

Tack för You Tube.
Det som sätter käppar i hjulet är min brist på koncentration.
När jag inte fattar och det blir minsta motgång hittar jag tusen andra grejer att göra.
Målet att behärska den önskade tekniken - sommaren 2016.
Tur vi har långa vinterkvällar framför oss.
Kvällar som man annars bara sitter och ugglar på.
Slösurfar på fejjan och Insta, spelar Song Pop och slösurfar lite mer.